>Speglandet

21 01 2009

mirage

Tidigare: http://patrickselliers.wordpress.com/2009/01/13/funktionalism/

Det finns få diskussionsämnen som uppenbarar sig så återkommande som det om “globalisering”. Ett underliggande begrepp är “kulturell globalisering”: frågan om en kulturellt berikande spridningsprocess – en som eventuellt resulterar i en global kulturell homogenisering.

Om det skulle vara så att det i den digitaliserade informationsvärlden finns praktiska, kanske till och med naturliga, grunder till att man börjar använda sig av alltmer atomära språkliga byggstenar – har jag svårt att föreställa mig hur en sådan utveckling skulle kunna vändas. Vi utvecklar språket i nuet, bit för bit. Innan författaren och nobelpristagaren Ernest Hemingway började inleda meningar med ”men”, var det ingen som gjorde det. Nu är det helt i ordning. I svenskan är det alltså godtagbart att formulera om en bisats som en uppföljande ny huvudsats. Även detta är en form av särskrivning – om än i en mer molekylär form. Sverige är landet där man kan säga ett apelsin och en paraply eller, naturligtvis, tvärt om. Språket ägs av dem som använder det – och den språkliga formen, hur skulle den också någonsin kunna bli färdig? Den följer på språklig funktionalitet och speglar många generationers omständigheter. Framtidens svenskar kommer nog att se till att språket fungerar – för dem.

Det kan vara intressant att spekulera i vilka vidare kommunikationsfenomen framtiden kommer att visa upp… Papperstidningarnas försvinnande? Fler anglicismer snarare än färre? Ett än mer utbrett vardagligt användande av uttryck, hämtade ur den informationsteknologiska världen, kanske refererande till nya egenskaper eller funktioner? Vem minns inte reklamkampanjen för en hälsoyoghurt som uppmanade oss att ”starta om magen”… Snabba media: koncentrerad bildkommunikation, förkortningar, koder och signaler, komplex information för små ”tidsfönster”, kommer eventuellt att orsaka uppkomsten av nya hjälpspråk. Världens sekreterare kommer säkert inte att slippa undan nya stenografiska metoder. Att tidsbrist, teknologiska särdrag och trender i praktiken kan orsaka nya kommunikativa konventioner i vardagen, ser vi redan idag i mobiltelefonanvändares SMS-språk. Många ser sådana förkortningar i telefonmeddelanden som ”vulgära”. Ändå kommer man snart att förutsättas känna till dem. Funktionaliteten regerar och det är majoritetens vanor som påverkar den mest synliga delen av språkets tillstånd. Samtidigt som jag själv inte tänker börja särskriva sammansatta ord, är mitt språk garanterat under påverkan på andra områden utan att jag är särskilt medveten om det.

Standardisering för en gemenskap sker inte med nödvändighet efter politiska överenskommelser, utan uppstår ofta genom anammande av funktionella trender och ett utvecklande användande. Jag såg ett inslag på TV, där man på en skola hade funderat över hur man skulle välja att anlägga ett par gångvägar över en stor gräsmatta framför huvudbyggnaden. Planeringsarbetet hade varit seriöst och långsiktigt. I slutändan valde man att låta naturen ha sin gång: när studenterna (och lärarna) hade trampat upp ett antal stigar i gräsmattan – stensattes de mest välanvända av dessa med plattor.

About these ads

Åtgärder

Information




Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: