>Scrum som projektmodell

12 12 2008

Scrum – en iterativ modell för projektarbete.

Scrum (”scrummage”): från början ett begrepp i sporten rugby (”rugby union”) som kan sägas likna ”tekning” inom ishockey – det vill säga en regel för uppställning av spelare från båda lagen inför en ”omstart” i ett pågående spel.

Scrum är en utpräglat iterativ (cyklisk) modell av projektprocess, som är särskilt lämpad för att tillmötesgå löpande förändringar i uppdragsgivares kravspecifikationer. Projektarbetet prioriteras efter marknadsvärde och fördelas över en serie av ”arbetscykler”, sk ”sprints”, vilka kontinuerligt utvärderas.

Transparens

Iteration i en projektprocess är inte något ovanligt. Varför har Scrum som projektmodell då fått så mycket uppmärksamhet? En bidragande orsak kan vara att det är ett konventionellt system för kollektiv iteration: I jämförelse med andra konventionella projektmodeller utmärker sig Scrum genom att ta fasta på grundläggande demokratiska incitament som, till exempel, transparens och lateralt inflytande. Man tar vara på effekterna dessa incitament haft på projektgruppen och dessa redovisas och utvärderas kontinuerligt inför gruppen.

Hierarkier och roller

Projektgruppen (Scrum Team) och dess projektledare (Scrum Master) ses i enlighet med Scrum som ”Pigs” – de som är ansvariga för projektets prioriteringar och att det utförs inom fastställda tidsramar. Som ”Pig” räknas också en ”Product Owner”. Vem som är ”Product Owner” kan variera, men det är i regel en person med marknadsansvar: rör det sig om ett internt projekt inom ett företag, är det rimligt att en marknadschef, forskningschef eller produktchef, eller möjligen en assistent för någon av dessa, fyller rollen som ”Product Owner”. Har projektet en extern uppdragsgivare, är det troligt att rollen som ”Product Owner” innehas av en representant för denne.

”Chickens” är konsultativa representanter som t ex: användare, fokusgrupper, detaljister och produktutvecklare.

Det är alltså mer än en skojig terminologi som utmärker Scrum gentemot mer traditionella projektmodeller. Avsikten med bruket av den, är att accentuera de värden i form av arbetslivsansvar som Scrum introducerar. Det handlar om att erbjuda en interaktiv miljö som öppnar upp för ett ökande kreativt deltagande under själva projektprocessen.

Kommunikation

En ”Product Owner” ansvarar för innehållet i en ”Product Backlog”, en detaljerad kravspecifikation och vilka uppgifter som inför en ”Sprint” (15 – 30 dagars projektarbete) lämpligast prioriteras för att uppnå produktmålet. Alla ”Pigs” kan tillföra punkter till- eller kommentera på innehållet i en ”Product Backlog” – men prioteringarna görs alltid av en ”Product Owner”.

Ett ”Scrum Team” tar del av en ”Product Backlog” och de översta prioriteringar som gjorts i denna. Dessa prioriterade arbetsuppgifter utgör därefter fokus för teamets arbete under perioden av en ”Sprint”.

Teamet sammanställer därefter en ”Sprint Backlog”, som i detalj redogör för hur arbetsuppgifterna läggs upp inför ”sprinten”. Arbetsfördelningen sker inom teamet. Ansvaret har därmed delegerats till teamet och några nya arbetsuppgifter får inte tillkomma förrän efter ”sprintens” slut. Ett ”Burn down chart” hålls väl synligt för alla inom teamet: på detta schema redovisas vilka av ”sprintens” arbetsuppgifter som återstår.

Under en ”Sprint” hålls varje dag ett möte – ett ”Scrum”.

Under ett ”Scrum” står alla upp. Mötet varar i 15 minuter, under vilka teamet i korta ordalag för ”Scrum Mastern” rapporterar om vad de har gjort sedan gårdagen, vad de avser att göra till morgondagen – och om något står i vägen för utförandet av uppgifterna. Även ”Chickens” närvarar – men endast som åhörare.

Efter en ”Sprint” håller ”teamet” ett fyra timmar långt möte – ett ”Sprint retrospective”. Under mötet diskuterar man den gångna ”sprinten”. Man håller sig huvudsakligen till två frågor: ”Vad gick bra under sprinten?” och ”Vad kan vi förbättra under nästa sprint?”

Metodiken för uppföljning av individuellt arbete är alltså hänsynsfull – men planmässigt rigorös. Det engagemang modellen säkrar, tar därmed metodiskt vara på feedback som kan visa sig vara vital för hur projektmålet tar sig ut. Även detta är ett särdrag som utmärker Scrum mot traditionella former för projektarbete.

Leverans

Det grundläggande syftet med Scrum är att i så hög grad som möjligt säkerställa leveransen av en produkt som överensstämmer med uppdragsgivarens önskemål eller krav, samt att minimera mängden arbete som inte är i linje med dessa. Det vill säga – mindre tid blir ”bortkastad”.

Om man gör en jämförelse med den klassiska ”Vattenfallsmetoden”, som leder projektprocessen genom utförandet av avgränsade arbetsblock – t ex från analys till design till testning, uppvisar Scrum en helt annan, lägre, nivå av sårbarhet inför oväntade problem. Den tid det tar en projektgrupp att tvingas tillbaka till analysstadiet efter testning, är ofta förenad med ovälkomna merkostnader. Den formen av iteration är mindre behaglig. De kunskaper en sådan ger är också ofta specifika för en enskild problemvärld – och kan kanske inte komma till nytta under nästa projekt.

Kvalitet

Scrum är ett överskådligt ramverk som kan användas för att optimera såväl produktivitet som kvalitet i ett projekt. Modellen tillåter projektgruppens medlemmar att välja mängden av arbete den skall klara av och därefter bestämma på vilket sätt den ämnar göra detta. Syftet med dessa tillåtelser är att säkra att projektgruppen arbetar mer målmedvetet och därför också mer effektivt. Scrum fokuserar på att prioritera arbete efter affärsvärde, det vill säga användbarheten av det levererade materialet.

Om man jämför Scrum med traditionella projektmodeller, sådana att de fördelar arbetet över parallella flöden, minskar skillnaderna – både med hänsyn till tidsekonomi och till kvalitetssäkring. När man driver ett projekt över skilda ansvarsområden, blir det i stället viktigare att se över kommunikationen, som kan bli eftersatt. Kvalitativa förändringar inom ett arbetsområde kan också komma att ställa nya krav på arbete som redan färdigställts inom ett annat. Vid användandet av Scrum som projektmodell adresseras den typen av problematik metodiskt.


Åtgärder

Information




%d bloggare gillar detta: