>Funktionalism

13 01 2009

branching_out

Tidigare: https://patrickselliers.wordpress.com/2009/01/12/livsmedia/

Sedan ungefär mitten av nittiotalet har de flesta människor i Sverige, både privat och i yrkeslivet, hunnit bli närmast naturaliserade internetanvändare. Internetanvändandet konkurrerar för många stort med tv-tittandet. Detta trots att man ofta har tillgång till, kanske tjugofyra tv-kanaler, kanske fler. Television och internet är två media som har en del gemensamt: de är kanaler för en stor mängd bildinformation – och en övervägande mängd engelskspråkig information. Många attraheras av den växande interaktiva funktionaliteten hos internet – ”2.0”: att gå från ren konsumtion till en form av deltagande. Men trots denna mediala orientering möter vi fortfarande på ett överflöd av bildinformation: stillbilder, rörliga bilder, virtuella 3D-miljöer. Vi kommunicerar med varandra i allt större omfattning och vi möter varandra i mediala scenarion, som t ex digitala spel eller interaktiva samarbetsformer.

Om man ser till det engelska språket, har detta likheter med olika varianter av objektorienterat språk som inom digital produktion och konsumtion presenterar normer för användande. Det skulle naturligtvis vara underligt om vi inte påverkades språkligt i stort av dessa. Engelsk text, som ju redovisas med betydligt fler och mindre beståndsdelar än svenskan, är knappast det enda som styr många svenskar mot att särskriva språkliga objekt – även i vardagslivet utanför internetanvändandet. Svenskar som kommunicerar, manipulerar enskilda digitala objekt eller separerade värdeparametrar i dataspel, skriver HTML-kod eller programmerar – gör till stor del detta i miljöer där engelskt skriftspråk är normen.

Svensk text, till skillnad från den engelska, visar upp sig genom en mängd sammansatta ord. Man kan säga att den jämförelsevis ser mindre öppen, mindre manipulerbar – kanske till och med lite klumpig ut. Det intressanta är att detta egentligen först börjar gälla när man börjar skriva. För många svenskar, som kanske tidigare inte satt och skrev för sig själva i ett ordbehandlingsprogram eller med penna och papper, eller inte haft för vana att läsa särskilt mycket, framstår förmodligen den språkliga strukturen i engelsk text som praktisk. Det är i så fall inte svårt att förstå: den är auktoritär på två sätt: dels är den är en internationell standard, även utanför världen av informationsteknologi – dels ligger den i digitaliserade miljöer, genom en mer atomär struktur, ett steg närmare de konventionella underlag för manipulation av objekt eller sammanhang som man finner där. Sökmotorer på internet leder också sina användare in i en värld av språkliga rekommendationer. Om man, som ett exempel, i sökmotorn Google gör en sökning på uttrycket ”blå stället framtidens kulturhus”, informeras man ovanför sökresultaten om den möjliga lämpligheten i att i stället söka på uttrycket ”blå stället framtidens kultur hus”. Kanske kommer det svenska skriftspråkets sammansatta uttryck i det dagliga livet allt mer att framstå som onaturliga pusselbitar.

Vidare: https://patrickselliers.wordpress.com/2009/01/21/speglandet/


Åtgärder

Information




%d bloggare gillar detta: